dag nio

Idag upplevde jag att det finns fortfarande en chans att livet ser ljust ut inför världens ändåmål att få en smula utav skrovmålet och få känna dess saft rinna i mungiporna som saften från ett saftigt och moget päron som krossas i midvintersolens strålar. Mmmhhmf...
Det mina vänner, är något man skulle vilja uppleva oftare.
Tänk om man själv var en värld.
Kunna göra vad man vill, när man känner för det.
Inte behöva tömma diskmaskinen eller torka bordet efter man ätit.
Ibland börjar man ju undra om det är något fel, men jag har bara inte bytt glödlampa på ett tag.
Denna dag kändes för första gången välsignad.
Jag glädjer mig åt detta.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0