dag tvåhundrafyrtiosju

lite småsent, menmen
idag var det dödens dag, och död...det var precis vad vi var.
helt kaputt och död. död som stenen i snåret, spåret på våren av våran varan tv i skreve'. jag skrev så jag lev, och levde mitt liv, med hiv och leverpastejen med tjejen av renaste saliv. dör jag, så dör du, sa hon. mm, sa jag. HAHAH hejdå.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0