sent

Idag kom lurifaxen. Hans armar var tjocka likt en etthundrafemtio år gammal ekstock som blivit bebodd av bålgetingar, så långa att man han sträcker dem mot skyn så får man använda teleskop, SÅ GIGANTISK man så att om man ställer honom bredvid berget av gröna gräs så får man stånd. Han närmade sig hennes hus med små arroganta steg samtidigt som han puffade på en cigarr som snart skulle fimpas i den mörka natten... Huset som stod där på kullen som gränsade till skogen av mysterier och lystes svagt upp av gatulampan som stod vid grinden. Lurifaxen öppna grinden så att hela jävla staketet bröts sönder och han klev in på tomten.. Dörren som var brun och blårandig sparkades upp med en smäll så hög att hela kvarteret fick hjärnskakning. Ungmön som hon hette vart så rädd när hon såg lurifaxen att hon skalade av sitt skinn på mindre än 1 timme.. hon dog.. lurifaxen dog..